Skottdagen, Alva firar vart fjärde år.

Kalender som visar datumet 29 februari.

Det finns många traditioner kopplade till skottdagen, bland annat får kvinnor fria. Foto: Julia Stjernberg

Publicerad: 29 februari, 2024 09:48
12 åring firar sin födelsedag- för tredje gången

Alva, 12 år fyller 3 år idag. Idag är den ovanligaste födelsedagen, idag får kvinnor fria, idag är det skottdagen. Februari får i stället för sina vanligtvis 28 dagar ytterligare en dag. Varför ser det ut så?

Året bygger på jordens färd runt solen, medan dygnet bygger på jordens rotation kring sin egen axel. Men- det tar jorden något mer än 365 dagar att snurra ett varv runt solen, ungefär en kvarts dag till.

– Det innebär att om man inte skulle korrigera för det så kommer vi ur fas med tiden. Till exempel skulle vintersolståndet, den mörkaste dagen på året glida mer och mer i tid och tillslut infalla mitt i juni, säger Markus Jansson, professor i astronomi vid Stockholms Universitet.

 

Skottåret infördes redan av den romerska kejsaren Julius Caesar som ett sätt att justera att den julianska kalendern han var med och drev igenom inte skulle förskjutas. Ett år är 365,2422 dagar. Året förskjuts därför ett par timmar årligen och skottdagen finns till för att korrigera detta.

– Den senare gregorianska kalendern infördes i Sverige så sent som 1753. Det är den vi använder idag. Ordet skottår kommer av att det är ett inskott i kalendern, säger Tommy Kuusela, filosofie doktor på institutet för språk och folkminnen i Uppsala.

 

Bild på Alva

Alva är en av de få som firar sin födelsedag den 29 Februari. Bild: Privat

Totalt sett är 6681 personer i Sverige födda den 29 Februari, Alva är en av dem. Den 29 februari fyller Alva 12 år. Vanligtvis, när de inte är skottår firar familjen hennes födelsedag den 28 februari.

– Ibland känns det lite tråkigt, men jag gillar min födelsedag, säger Alva.

Alva menar att hon inte får så många kommentarer men ibland påpekar vissa att hon ”egentligen bara är 3 år”.

– Jag blir 12 imorgon. Jag tror det är min tredje eller fjärde, ”riktiga” födelsedag. Det är kul att fylla år, tycker om födelsedagar, särskilt när det är min födelsedag.

Efter en reform i den tidiga romerska kalendern, långt innan Caesars tid, infördes januari och februari månad. Redan då var februari den kortaste månaden.

– Alla månader utom februari hade dessutom ojämna dagar, 29 eller 31 dagar, då jämna tal ansågs otursamma. Efter införandet av den julianska kalenders fick alla månader 30 eller 32 dagar, men februari lämnades oförändrad bortsett från skottdagen, säger Kuusela.

 

Den kanske vanligaste traditionen kring skottdagen handlar om att kvinnor får fria under skottåret. Traditionen härstammar från en legend on Sankt Patrick och Sankta Brigida. Sankta Brigida klagade över att många unga kvinnor gick ogifta.

– Patrick ska då ha sagt att kvinnorna får fria vart fjärde år. Brigida friade till Patrick men han avböjde och gav henne en gåva i ersättning. Av detta ska den skämtsamma seden ha uppkommit att en man kunde avböja ett frieri med hjälp av en dyrbar gåva, säger Kuusela.

Skottårsgillen och danser arrangerades där ogifta män och kvinnor träffades på för att bilda par. Under början av 1900-talet var det inte ovanligt att skicka skämtsamma vykort som föreställde kärlekskranka kvinnor som jagade män, samtidigt som det skämtades om att det var ”leap year”. Liknande kort fanns även i Sverige, men var ofta baserade på en amerikansk eller engelsk förlaga.

– Idag är det nog mest födelsedagar som påverkas, säger Tommy.

Många väljer som Alva att fira sin dag sista februari om de blivit födda på en skottdag.

Den gregorianska kalendern

Den julianska kalendern utgick från att solåret är 365 och 1/4 dygn. Men eftersom ett solår egentligen är 365,2422 dygn och inte 365,25 dygn så gled sakta året ur fas med jordens rörelse.

Därför infördes den gregorianska kalender, där man hoppar över skottdagen varje jämt hundratal år om hundratalssiffran inte är jämnt delbar med fyra. År 2000 var skottår, däremot inte 1900 då siffran inte kan delas jämt på fyra. Det är kalendern vi använder idag och i Sverige infördes den 1753.

 

Källa: Institutet för språk och folkminnen