På måndagen publicerade flera europeiska medier, däribland Expressen, information om läckta budgetdokument från Ryssland. Forskare och rysslandskännare hade analyserat dem och bedömt dokumenten, som omfattade detaljerad budgetering av såväl nyhetsmedier som populärkultur, som legitima.
Rysk påverkan i Ukraina
Dokumenten delas in i tre huvudsakliga moduler, varav en kallas för ”nya regioner”. Med nya regioner avser man de ockuperade områdena i Ukraina, som i dokumenten betraktas som ryska. Expressen avslöjar en detaljerad ekonomisk plan för hur de ryska medierna ska finansieras i Ukraina. Man beskriver en plan för att bygga upp lokalredaktioner i Donetsk och Luhansk i Ukraina. Sedan maj 2023 ska Ryssland dessutom bytt ut ukrainska parabolantenner mot ryska i städerna.
I budgetdokumenten ska det bland annat framkomma att det ryska nyhetsbolaget Readovka, som sedan juli 2018 har licens som ett godkänt medium hos den ryska staten och beskriver sig själva som ”en populär nyhetskälla” med ”resonanta nyheter och djärva undersökningar” och ett ”snabbt växande medieinnehav”, få en stor del av den årliga mediebudgeten.
Utöver det beskriver Kreml specifikt i budgetdokumentet hur man ska gå till väga för att övervaka barn och unga. Bland annat ska Putin personligen vara inblandad i reglering av lärares sätt att kommunicera med elever och läroplanens ryskpatriotiska utformning i de annekterade områdena Donetsk och Luhansk.
– I gamla Sovjetunionen gjorde man ungefär likadant, man hade detaljerade planer för hur man skulle sprida propaganda och bilden av det framgångsrika sovjetiska samhället. Men det fanns ju underströmmar, det fanns ju motstånd, säger Bengt Johansson, forskare inom bland annat makt, medier och politisk reklam vid Göteborgs Universitet.
Ett skådespel som inte får gå fel
En annan av modulerna i budgetdokumentet rör det stundande presidentvalet i Ryssland. Alla vet vem som kommer bli nästa president – det finns bara en möjlig vinnare. Så varför hålls presidentvalet? Bengt Johansson menar att valet är ett skådespel som ska legitimera Putins makt. Genom att ha val kan Putin inte ifrågasättas.
Bengt Johansson är professor och forskar inom medier, makt och demokrati. Foto: Johan Wingborg
– Allt kommer göras för att det ska se ut som att Putin har jättestort stöd och att det inte finns någon kritik mot kriget. Det viktigaste är hur det ser ut, inte hur det faktiskt är.
Utöver att vända sig mot den ukrainska befolkningen, riktar sig dokumentets satsningar mot det ryska folket. Det ryska statliga Institutet för Utveckling av Internet producerar populärkultur i form av bland annat film och mobilspel för såväl barn som vuxna. Bland annat ett krigsspel som enligt Expressen ska ”visa Ryssland som ett modernt välde som är välförsett med den senaste armétekniken”. Att sprida propaganda på flera fronter genom att exempelvis använda populärkultur till propagandakampanjer är en effektiv strategi som använts av auktoritära regimer i många år. När propagandan kommer genom populärkulturen är mottagaren inte lika vaksam som när den kommer genom den statliga tidningen, och då är man också mer mottaglig, menar Bengt Johansson.
– Gamla nazisttyskland jobbade också väldigt mycket med propaganda på många olika fronter. Goebbels älskade film!
Barnen – de mest sårbara
Centraleuropeiska Vsquare, som var ett av de inblandade medierna i avslöjandet, skriver att 45 miljoner euro ska spenderas på en ”global ungdomsfestival”, och refererar vidare till ett expertutlåtande om att syftet med festivalen tros vara indoktrinerande. Med de patriotiska mobilspelen som exempel, beskriver Bengt Johansson att barn är en tacksam målgrupp av flera
skäl. Om man inte förstår att det är propaganda man exponeras för, blir man också mer mottaglig menar han. Dessutom har barn inte lika mycket att jämföra med.
– Barn kan inte kontrastera med något annat. De på Krim har till exempel inte upplevt något annat än att Krim har varit ryskt i tio år nu, och de som är i sjuårsåldern är födda på Krim som har varit ryskt i deras värld. Då är det givetvis mycket svårare att stå emot.
”Propagandan kommer aldrig fungera till hundra procent”
Bengt Johansson säger vid flera tillfällen att propagandan aldrig kommer fungera till hundra procent. Ju starkare ukrainsk identitet det finns i de annekterade regionerna, desto svårare kommer propagandan ha att få fäste. Den blir mer effektiv om den sprids på flera fronter, genom populärkultur, nyhetsmedier och utbildningsforum och med begränsad tillgång till internet. Samtidigt uttrycker Johansson svårigheterna som följer med kontrollerade medier och kontrollerad kultur. Motståndet blir inte så starkt att det hotar staten.
– De som är motståndare kommer inte kunna artikulera något offentligt motstånd. Staten kanske inte kan påverka människors tankar hundra procent. Men den kan göra det så repressivt så att det inte artikuleras någon offentlig kritik.
Historien har visat oss att de flesta röster går att tysta, men inte alla tankar. Så varför fortlöper propaganda- och desinformationskampanjerna?
– Auktoritära ledare är livrädda för sin egen befolkning. De tror att de måste hela tiden propagera mot dem så de inte gör uppror. De tror att det farligaste som finns är deras egen befolkning, avslutar Bengt Johansson.