Försvaret behöver växa. En av lösningarna – fler unga behöver genomföra grundutbildning med värnplikt.
Av cirka 110 000 ungdomar som fyllt i mönstringsunderlaget i år är det ungefär en fjärdedel av ungdomarna som kommer kallas till mönstring, varav cirka 8000 kommer genomföra grundutbildning med värnplikt. Mängden ungdomar som kallas till mönstring innebär en ökning med över 400 procent jämfört med 2017 då plikten infördes.
På lång sikt vill man se en ännu större årlig ökning av antalet ungdomar som genomför grundutbildning med värnplikt. Nya siffror från Plikt- och prövningsverket visar dock att nästan två av tre unga inte är kvalificerade för mönstring på grund av olika sjukdomar och diagnoser.
17-årige Henry Glans är en av de ungdomar som var aktuella för mönstring i år. Trots att han visade stort intresse för att genomföra grundutbildning med värnplikt, och skickade in ett kvalificerat mönstringsunderlag, blev han inte erbjuden mönstring.
– Jag tyckte det var tråkigt i och med att jag var rätt positivt inställd till mönstring och värnplikt. Jag hade verkligen ställt in mig på att bli uttagen och göra mitt bästa, säger Henry Glans.
Något han ställer sig frågande till är hur vissa blir uttagna till mönstring trots att de valt låga siffror på den niogradiga skalan kring positiv inställning gällande att genomföra grundutbildning med värnplikt.
– Det är konstigt ändå tycker jag, personer som min klasskompis som klickade i en tvåa blir uttagna, och här väljer jag en åtta och blir inte uttagen.
Henry Glans valde att kontakta Plikt- och prövningsverket för att själv ta reda på varför han inte blivit uttagen.
– I brevet stod det, ‘Du uppfyller alla krav som behövs, men vi har valt att inte fortsätta och ta ut dig då det finns många andra som också gör det’”.
Det är i just mönstringsunderlaget som nästan två av tre unga faller bort. Men till skillnad från i Henry Glans fall är det oftast sjukdomar, diagnoser och skador som leder till att många inte går vidare. De nya siffrorna visar att bara en dryg tredjedel av de som svarat på mönstringsunderlaget var kvalificerade till mönstring.
Plikt- och prövningsverket säger att eftersom den militära miljön ställer högre krav än vardagen är det ibland även ungdomar med lättare åkommor som inte kvalificerar sig. Per Andersson Helseth, kommunikatör vid Plikt- och prövningsverket, säger att det i slutändan handlar om att individer ska kunna verka under höjd beredskap, krigsliknande situationer och i ytterst krig.
– Under en krigssituation kan man exempelvis inte garantera att en individ får tillgång till mediciner. Det handlar också om omsorg av individen. Man ska inte ha ett hälsotillstånd som riskerar att förvärras under tiden man gör sin grundutbildning.
Under tisdagen gick Liberalerna (L) och Socialdemokraterna (S) ut med att de tycker att det är dags att kräva läkarintyg i samband med mönstringsunderlaget för att ungdomar som egentligen är kvalificerade inte ska uppge diskvalificerande svar. Även försvarsminister Pål Jonson (M) har kommenterat siffrorna och menar att det är allvarligt om ungdomars hälsa begränsar möjligheten att bygga ut Sveriges försvar, detta rapporterar TT.
Plikt- och prövningsverket säger att det kan finnas ungdomar som ljuger eller överdriver sina sjukdomar och diagnoser, men att det inte går att se i någon större utsträckning. Man har gjort jämförelser med statistik från Socialstyrelsen som enligt Andersson Helseth i mångt och mycket bekräftar bilden av sjukdomar och diagnoser bland ungdomar.
– Jag vill poängtera att man enligt lag är skyldig att svara sanningsenligt på mönstringsunderlaget. Så ljuger man gör man sig skyldig till ett lagbrott, säger Andersson Helseth.
GöteborgNu har pratat med en kvinna född 2004 som lyckades slippa undan värnplikten genom att överlämna ett läkarintyg till Plikt- och prövningsverket.
Under mönstringen tog kvinnan upp att hon hade grundläggande hudbesvär, men hon blev ändå godkänd på alla punkter. Sista steget var att bli tilldelad en tjänst och det var efter det kvinnan bestämde sig för att försöka slippa genomgå sin grundutbildning med värnplikt.
– Jag hade inget emot att göra värnplikt, men jag fick världens sämsta placering. Så jag kände att jag tänker inte genomlida ett år av det här.
Kvinnan bestämde sig för att uppsöka läkare i ett försök att få ett läkarintyg för sina hudbesvär. Planen – skicka läkarintyget till Plikt- och prövningsverket för att bli diskvalificerad från tjänstgöring. Inför läkarbesöket samlade hon på sig så många bevis hon kunde.
– Så fort jag fick en hudreaktion tog jag ett foto för att kunna visa det värsta, säger kvinnan.
Genom att visa de värsta exemplen på besvären skrevs ett läkarintyg där det ansågs att kvinnan inte var lämpad för värnplikt. Intyget skickades in och efter någon månad fick kvinnan tillbaka besked att hon blivit utvärderad på nytt och nekad värnplikt.
Per Andersson Helseth vid Plikt- och prövningsverket säger att de inte kan kommentera enskilda fall, men säger att man på sikt kan komma att behöva använda sig av noggrannare kontroller för att säkerställa att försvaret kan utbilda så många ungdomar som krävs.
– På sikt kommer vi nog att behöva arbeta med att kräva in intyg i och med att fler kommer göra mönstringen. Det är en rättvisefråga.