Barnen hade ofta kläderna på under kallvattensduscharna. Kvinnan döms till skyddstillsyn, samhällstjänst samt skadestånd. Barnen har beskrivit händelserna som smärtsamma och upprörande. Duscharna, som ett av barnen beskrivit som iskalla, användes som straff mot barnen.
Kvinnan säger i förhör att hon själv inte ansåg att duscharna med kallvatten var misshandel.
Det finns flera orsaker till att en förälder inte anser att de begår misshandel mot sina barn, förklarar Laura Korhonen, professor och avdelningschef på Barnafrid, Linköping Universitet. Det kan vara så att föräldern tycker att beteendet är normalt, säger Korhonen.
Ofta beror detta på att föräldern själv upplevde våld som barn. Det kan också vara så att föräldern inte förstår att deras beteende är skadligt om de upplever psykisk ohälsa eller har en funktionsnedsättning.
– Det kan också vara det en psykologisk försvarsmekanism, säger Korhonen.
Vanligast är att föräldrar inte inser att försummelse av deras barn är misshandel, eftersom det då inte handlar om en aktiv handling.
Våld mot barn är ett brett begrepp, förklarar Laura Korhonen på Barnafrid, men ska innefatta fysisk eller psykisk skada eller risk för skada. Om det faktiskt handlar om misshandel avgörs bland annat av om våldet är avsiktligt, om det är en del av ett mönster, och hur barnet upplever händelserna.
År 2022 anmäldes sammantaget 24 500 misshandelsbrott mot barn under 18 år, enligt Brå.
– Det är svårare att utreda brott mot barn än brott mot vuxna, säger Zilla Hirsch, åklagare vid Åklagarmyndigheten.
Detta beror främst på att det är svårare att använda sig av barnens egna berättelser som bevisning. Utöver barnens beskrivningar jobbar de mycket med vittnen och personer som står barnen nära, så som skolpersonal och mor- och farföräldrar, förklarar Hirsch.
Barnens berättelser var, tillsammans med intervjuer med skolpersonal och barnens pappor, i detta fall tillräckliga.