Yrkesgrupper synliggörs – utställning väcker diskussion om representation

GöteborgNu är en övningstidning för journalistutbildningen vid Göteborgs universitet. Den uppdateras vid våra redaktionella övningar. Senaste uppdatering 220505.

Foto: Leenah Racheed

Publicerad: 3 maj, 2022 09:44
Yrkesgrupper synliggörs - utställning väcker diskussion om representation

Bredvid Stora teatern i Göteborg har fotoutställningen “Vi som arbetar med våra kroppar” stått nu i fyra dagar. Den ska lyfta fram medlemmar i samhället som arbetar med fysiskt ansträngande yrken. Kulturproducenten Annica Carlsson Bergdahl berättar om varför denna representation är viktig.

Om man går eller åker förbi Kungsportsplatsen och blickar över nära vattnet ser man 23 stycken bilder utställda på tre rader. På dem kan man se helkroppsbilder på personer i sina yrkesroller som miljöarbetare, tvättbiträde, målare, m. fl. Dessa bilder är från boken Vi som arbetar med våra kroppar av författaren och kulturproducenten Annica Carlsson Bergdahl och nu är presenterade på muséer, online och utomhusutställningar. Hon förklarar varför det var viktigt för henne att lyfta fram samhällsgruppen som arbetar med sina kroppar och som inte kan jobba hemifrån.

Exponering i media

Annica Carlsson Bergdahl berättar att yrkesgruppen som arbetar främst med kroppen inte synliggörs tillräckligt ofta i medier.

–Om man tittar i tidningarna är det mer människor i kostym som får uttala sig eller människor som har tjänstemannayrken, forskare, experter, säger hon. Men om vi ska ta en fråga om pensionen: om man ska höja pensionsåldern till 70 år så är det väldigt många som kan säga “jag kan jobba hur länge som helst”. Men om man inte frågar de människor som jobbar med sina kroppar som en undersköterska, en butiksbiträde eller en industriarbetare så vet man inte vilka konsekvenser dessa politiska beslut får för de människorna.

När socialarbetaren Patricia hörde talas om utställningen började hon också fundera på hur mycket hennes egna yrkesroll syns i media.

–Det känns som att fokuset är på forskare mestadels, säger hon. I mitt fall med socialt arbete kan man se ibland nyheter om folk som räddar folk och civilkurage, till exempel på sociala medier där man förslag från tidningar om att “Muhammed räddade en katt”. Men det är väldigt sällan. Det mesta nu är om pandemin och att en forskare säger något om det. 

Några av de utställda bilderna. Foto: Leenah Racheed

Medias inflytande

En nyhetsjournalist måste ha koll på vad som händer i olika delar av världen, lokalt, inom olika fält, m.m. Detta berättar Maria Edström som är medieforskare på Göteborgs universitet. Hon förklarar att det ingår i journalistikens demokratiska uppdrag att vara ett forum för information, debatt och granskning. 

-Via medier får vi får ju mycket idéer om hur vi ska leva våra liv och vad som är ett problem eller vad som pågår i samhället, säger Maria Edström. Då om man bara ser vissa typer av personer eller yrken eller frågeställningar och ämnen så får man en ensidig bild av världen.

–Om man bara låter vissa personer komma till tals blir det ett demokratiskt underskott till slut.

Annica Carlsson Bergdahl förklarar det berör folk att se sig själva bli representerade i media.

–Jag minns minns just en kvinna som sa “Det här är min mormor och morfar. Det är min mamma och pappa. Det är jag det här handlar om”. Människor blir berörda över av att de synliggörs, bekräftas. Att de också får visa att de trivs med sina jobb och är stolta över det de håller på med. Att de är viktiga för samhället.

 

Arbetarnas betydelse i samhället

Kulturproducenten Annica förklarar att under pandemin blev det tydligt hur stor roll till exempel undersköterskor, sopåkare och busschaufförer har. Då nämnde hon frågan “vad skulle hända om de inte hade åkt till jobbet en dag” för att understryka deras betydelse.

–De är navet i samhället och de ska få den respekten för det.

Annica Bergdahl. Foto: Elisabeth Ohlson