”Här är det meningen, att ett riktigt mandomsprov skall avläggas”. Så beskrev Vestmanlands Län Tidnings redaktör Anders Pers Vasaloppet den 10:e februari 1922. I hans artikel ”Ett nationellt skidlopp” introducerades Vasaloppet, till minne av den tidigare kungen Gustav Vasa. Drygt en månad senare, söndagen 19 mars, klockan 06:04 gick startskottet. Då som nu är sträckan drygt nio mil lång, men bara ungefär sex kilometer av distansen är exakt den samma.
1922 var inga av de anmälda kvinnor. Året efter anmälde sig Margit Nordin och tilläts starta. Margit klarade sig igenom loppet utan några större problem, men kom sist. Ytterligare ett år senare infördes ett kvinnoförbud, på grund av att Vasaloppet ”kunde vara skadligt” för den kvinnliga hälsan. Förbudet varade ända fram till 1981 och i år var en femtedel av alla anmälda kvinnor, vilket är rekord hittills.
Den första Vasaloppsvinnaren Ernst Alm. Foto: TT.
Det tog över sju och en halvtimme för Vasaloppets första segrare, Ernst Alm, att gå i mål. Då åkte man på träskidor på ungefär sex kilo med tå- och bakrem och använde tjärvalla. I samband med lanseringen av plastskidor på 70-talet slog Vasaloppet igenom internationellt och vinnare kom nu från andra länder än Sverige. I år tog sig norrmannen Torleif Syrstad igenom loppet på strax under fyra timmar och utsågs därmed till den 100:e Vasaloppsvinnaren.
Till minne av det första Vasaloppet har årets lopp satt in en extra kontroll. Kontrollen sattes in mellan Risberg och Evertsberg men där får åkarna varken mat eller dryck. Syftet med kontrollen är att ta tillbaka deltagare och publik 100 år i tiden med hjälp av historisk miljö. Kontrollen bjuder på öppna eldar, funktionärer i tidsenliga kläder och hästar med slädar. Även medaljen har i år fått en ny design och är unik för 100-års firandet. Årets vinstsumma har dessutom höjts till rekordhöga 100 000 kronor för vinnarna på både herr- och damsidan.