Socialstyrelsen räknar med att ungefär två procent av Sveriges befolkning har autism. Detta innebär att i snitt minst en elev i varje skolklass har funktionsvariationen som kan ge olika typer av svårigheter i vardagen. Symptomen varierar från individ till individ, men kan vid bristande kunskap leda till livslånga svårigheter.
Olivia Eriksson fick sin autismdiagnos när hon var femton år. Hon förklarar att det finns en vanlig missuppfattning och stereotyp bild av spektrumet som gör att många barn med autism blir förbisedda.
– Jag berättar sällan för folk att jag har autism. Då är det vanligt att jag blir behandlad som ett barn eller att de inte tror mig eftersom jag har en normal social förmåga.
Hon förklarar att autismen påverkat henne i tidig ålder genom hennes nedsatta förmåga att förstå andras reaktioner och känslor.
– Jag förstod aldrig varför folk blev arga på mig, vilket gjorde dem ännu argare. Det gör att man som litet barn till slut tror att “jaha, nu är någon arg igen, det måste bara vara mig det är fel på”.
När hon senare fick diagnosen autism fick svårigheterna en förklaring. Samtidigt tvingas hon fortfarande jobba med sin självbild.
Linda Mathiasson är medlem i den ideella intresseorganisationen Autism Sverige och har själv diagnosen autism. Hon berättar att många som söker sig till deras organisation haft svårigheter med psykisk ohälsa och ensamhet under sin uppväxt. Därför anordnar organisationen regelbundet ett flertal träffar för att samla personer med autismspektrumtillstånd, samt deras närstående för att bidra med stöd och gemenskap.
– Det finns en bristande förståelse för att man behöver individanpassa vad det är för stöd som behövs. Vi jobbar för att personer med autism ska få den kunskap som behövs för att kunna förstå sig själva bättre och träffa andra som fungerar liknande.
Olivia Eriksson säger samma sak och berättar att det är vanligt att människor på spektrumet blir förbisedda som barn på grund av den felaktiga bilden av autism som många har.
– Ingen trodde att jag hade autism eftersom jag, i många fall, fungerade som alla andra. Om jag hade fått diagnosen som barn hade jag förmodligen sluppit mycket lidande och förstått mig själv bättre.
Hon är nu tjugo år och sjukskriven efter att ha studerat heltid. Olivia förklarar att depressionen hon lever med går hand i hand med autismen.
– Majoriteten av folk med autism kämpar för att kunna prestera på samma standard som resterande, vilket ofta kan leda till utmattning och depression. Att leva med autism som vuxen är att försöka klara av att balansera mående och prestationer, säger hon.
Organisationen Autism Sverige arbetar intressepolitiskt på både lokal, regional och riksnivå. För att uppmärksamma världsautismdagen i år har organisationen gått ihop för att skriva en debattartikel.
– Den handlar om det vi jobbar med. Att ansvar måste tas på olika nivåer, inte minst inom vården, för att alla ska få det stöd man behöver, säger Linda Mathiasson.
Världsautismdagen är också ett tillfälle för att visa de unika förmågor och begåvningar som finns hos människor med autism. Linda Mathiasson förklarar att organisationen hjälpt henne att få ett sammanhang efter att hon fått sin diagnos.
– Det är bra att alla är olika, vi har ofta väldigt roligt på våra träffar. Jag hoppas att diagnosen kan börja ses på lite mer öppet som en variation snarare än bara ett förhinder.