Skyddsjakt innebär att en fastighetsägare får tillstånd av länsstyrelsen att jaga ett visst antal djur med anledning av att de skadar mänskliga intressen.
Till exempel går det att ansöka om skyddsjakt ifall vilda djur äter upp grödor som orsakar stor ekonomisk förlust för lantbrukare, eller om allmän säkerhet hotas.
Länsstyrelsen har i veckan godkänt skyddsjakt av fem morkullor och fem korpar vid Landvetter flygplats.
Joakim Carlsson, vilthandläggare på länsstyrelsen, förklarar att det inte är ovanligt med denna typ av tillstånd kring flygplatser i Sverige.
– De flesta flygplatser har liknande beslut om skyddsjakt av fågel, för att minska risken för kollision med flygplanet i samband med landning och start, säger Joakim Carlsson.
Fåglar är ett vanligt hot mot flygsäkerheten. En kollision med ett flygplan, beroende på vilken storlek fågeln har, skulle kunna få allvarliga konsekvenser.
Men enligt Joakim Carlsson kan det hända att man jagar andra djur runt flygplatser också, trots att det inte är lika vanligt.
– Fåglar är viktiga att hålla borta så att det inte blir kollisioner, men det är lika farligt om ett rådjur springer upp på landningsbanan. Och det är ganska svårt att få ut dem från det inhägnade området. Det går inte att mota ut dem därifrån. Då tar man till skyddsjakt, säger han.
Trots att skyddsjakt är vanligt så är det att anse som en sista utväg.
Skyddsjakt beviljas endast ifall alla möjliga lösningar till problemet har undersökts av markägaren.
– Vi tittar på exempelvis hur lantbrukaren försökt att undvika den skadan genom att till exempel skrämma bort djuren. Och vad har man använt för metoder? Vi kikar på om lantbrukaren har prövat allt inom rimlighetens gränser för att skydda sina grödor, säger Joakim Carlsson.
När skyddsjakt är beviljat så finns det vissa bestämmelser som måste följas.
Till exempel så måste den som utför jakten utöver jaktlicens även ha jakträtt, alltså antingen vara ägare av marken eller ha ett tillstånd från markägaren att utöva jakten.
– Skyddsjakten har en annan regel, man säger att det är den skadegörande individen som ska jagas, men det går inte alltid att med säkerhet säga att det är den individen, säger Joakim Carlsson.
I Landvetters fall så innebär detta att det inte spelar roll vilka specifika fåglar som skjuts, utan att skyddsjakten är i syfte att minska olycksrisken.
Det är inte länsstyrelsen som avgör hur många djur som ska skjutas, utan det är de sökande som kommer med förslag.
– Vad det gäller flygplatsen, så har de sökande bedömt att det, i dess omedelbara närhet, finns ett antal fåglar som riskerar att krocka med flygplan, de menar att den här mängden fåglar räcker. Vi ser på rimligheten, hade de skrivit 500 morkullor så hade vi kanske inte tagit det, säger Joakim Carlsson.
Det är även vanligt att man i fall som dessa då skyddsjakt kan ha ett annat syfte också, att skrämma bort andra djur, så att problemet inte uppstår igen.
– Det finns en skrämseleffekt med skyddsjakten. Om man skjuter ett djur i en grupp så skräms resten så att de inte tar sig tillbaka till den här platsen, säger Joakim Carlsson.
Skyddsjakt är enligt länsstyrelsen inte för att reglera populationen, utan för att bidra till att minska risker för olyckor och för att få population att flytta på sig vid behov.