Det totala skuldbeloppet i Göteborg ökat med drygt en miljard sedan 2020, från fyra till fem miljarder enligt statistik från Kronofogden. På riksnivå är ökningen rekordhög.
Ökningen beror på två anledningar. Dels att skulder som skickas till Kronofogden är på större belopp, och dels på att de skulder som redan ligger växer konstant när den skuldsatta inte betalar av dem tillräckligt snabbt. Detta på grund av att ränta och avgifter tillkommer på skulderna.
— Det är en kombination av de faktorerna som gör att skuldbeloppet ökar, säger Wallenberg.
Skulder som hamnar hos Kronofogden är dessutom ofta relaterade till konsumtion. På dessa är räntan hög och skrivs aldrig av. Enligt Wallenberg kommer det totala skuldbeloppet fortsätta att växa om sådana skulder kommer in samtidigt som skulder som redan finns hos Kronofogden växer till följd av ränta och avgifter.
— De allra flesta, skulle jag vilja påstå, gör allt de kan för att försöka göra rätt för sig, men de har helt enkelt för svag ekonomi för att kunna betala av sin skuld. Då kanske det kan leda till att man tar något nytt lån för att betala den gamla skulden och så blir det en negativ spiral av det hela. Så kvarstår det i slutändan skulder som känns mer eller mindre oöverstigliga, säger Wallenberg.
Problemet bakom ökningen
Problemet bakom denna rekordhöga ökning av skuldbeloppet är att personer som har betalat sin ursprungliga skuld antingen inte blir skuldfria, eller inte blir skuldfria tillräckligt snabbt på grund av ränta och avgifter som ligger på deras skulder. Enligt Wallenberg skulle därför en ordning där de skuldsatta istället för räntor och avgifter i större utsträckning kan börja betala på sin ursprungliga skuld vara av vikt i fråga om minskning av det totala skuldbeloppet.
Därutöver förekommer det ofta att lån erbjuds till personer som inte har möjlighet att betala tillbaka exempelvis då de redan är skuldsatta eller då de inte har möjlighet att återbetala till långivare.
— Idag kan det ibland vara så att det lånas ut pengar till personer som verkligen inte borde få ett lån och beror på att kreditgivarna inte får en korrekt bild av vilka skulder som man har i bagaget. Inkassoskulder till exempel syns ju inte i kreditupplysningar idag, säger Wallenberg.
Åtgärder
En lösning på detta skulle dels vara ett nationellt skuldregister som skulle möjliggöra för långivare att få en korrekt bild av den som vill låna pengar och dess betalningsutrymme, säger Wallenberg. Denna åtgärd undersöks i en pågående utredning på uppdrag av regeringen som syftar till att motverka överskuldsättning.
En annan åtgärd skulle kunna vara att man vänder på avräkningsordningen, tror Wallenberg. Detta innebär att den skuldsatta börjar med att betala på sin ursprungliga skuld och sedan betala på ränta och avgifter. Enligt Wallenberg skulle dessa åtgärder således på sikt minska det totala skuldbeloppet.
— Så vi hoppas ju att det här kan leda till att det både blir färre in så att säga och att den befintliga skulden, om inte den minskar, att iallafall ökningstakten kanske minskar, säger Wallenberg.
Riksbanken höjer reporäntan
Den fjärde februari höjdes reporäntan av Svenska Riksbanken till 0,25 procent. Det finns därmed en risk att fler människor blir skuldsatta hos Kronofogden, säger Wallenberg.
— Blir det så att den stigande räntan och andra kostnadsdrivande saker i samhället leder till att folk får det svårare att betala sina räkningar då finns det en risk att fler riskerar att komma till Kronofogden, tillägger Wallenberg.