På Natos högkvarter i Bryssel firade man med Nato-hymnen, tårtskärning och generalsekreterarens Jens Stoltenbergs tal. Utrikesministern Tobias Billström representerar Sverige, som för första gången är med som allierad i Nato. Under mötet har det bland annat diskuterats om förberedelser inför Natos toppmöte i Washington i juli.
— Det är mycket glädjande att för första gången kunna delta i Natos utrikesmöte som fullvärdig medlem. Som allierad är vi nu del av Natos beslutsfattande om politik och vägval i frågor som är av avgörande betydelse för Sverige. Jag ser fram emot diskussioner i viktiga frågor med mina kollegor, säger Tobias Billström i ett pressmeddelande från Utrikesdepartementet.
Den 4 april, 1949, undertecknades det nordatlantiska fördraget, som var starten till Nato. I början var det tolv stater, två i Nordamerika och tio i Europa, som startade alliansen i syfte att stärka gemenskapen och öka säkerheten över Atlanten. Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap, säger att Nato spelade en viktig roll under kalla kriget, men att det efteråt drabbats av ”identitetskris” och sedan behövt hitta en ny funktion och roll.
Under den perioden blev det mycket internationella insatser. Nato blev ett verktyg för att sprida demokrati och försvara mänskliga rättigheter – och de hade militära muskler för att göra det.
Natos kärna är det gemensamma försvaret. Enligt Natos femte artikel, ska medlemsstaterna betrakta ett angrepp mot en av staterna som ett angrepp mot alla stater. Förutom det innebär medlemskapet bland annat gemensam försvarsplanering och militära övningar.
— Många länder ser medlemskapet som en viktig del i sina nationella intressen. Man känner trygghet i att vara med i en sådan organisation. Man hoppas att det ska vara avskräckande, nu när det internationella klimatet blir mer osäker, säger Ekengren.
Sveriges alliansfrihet har länge varit starkt förknippad med den gemensamma svenska identiteten och har därför varit en stor anledning till varför Sverige inte har anslutit sig tidigare. När Sverige skickade in ansökan år 2022, bröt man en unik tvåhundraårig period av alliansfrihet och neutralitet.
— Alliansfriheten har verkligen varit en integrerad del av svensk utrikespolitisk identitet och den har haft starkt stöd i folkopinionen. Det är klart att när ett ledande parti som Socialdemokraterna har valt att stå fast vid alliansfriheten, då har det blivit väldigt svårt att lämna den, säger Ekengren.
Det officiella medlemskapet är färskt, men samarbetet har pågått längre än så. År 2014 ingick Sverige i ett individuellt partnerskap med Nato i som utvecklade och stärkte samarbetet. Två år senare, år 2016, undertecknade Sverige värdlandsstödsavtalet som förbättrar förutsättningarna för att ta emot och ge militärt stöd, samt utföra militära övningar. Det utåt sett alliansfria Sverige har alltså genomgått en stegvis process mot Nato från och med kalla krigets slut.
Även om vi har värnat alliansfriheten så har man lärt känna varandra. Det finns kontakter och kopplingar, samt samarbete i många frågor. Då blir steget till medlemskapet lite kortare, även om det är någonting helt annat att vara med i en militär allians, jämfört med att vara alliansfri.
Nato-förespråkare har menat att ett regelrätt medlemskap varit nästa steg att ta, medan motståndare har hållit hårt i neutraliteten. Så såg det ut, tills Ryssland invaderade Ukraina. Ann-Marie Ekengren säger att invasionen var en nödvändig förutsättning för medlemskapet. Tillsammans med det sjunkande säkerhetsläget och Finlands anslutning var det nästintill avgjort, Sverige skulle ta det sista steget.
— Det är väldigt viktigt att titta på hur Finland agerade direkt efter invasionen, där man väldigt snabbt öppnade upp för möjligheten för ett Natomedlemskap. I och med att Sverige och Finland har samarbetat så nära när det gäller utrikes- och säkerhetspolitik de senaste åren, så var man intresserad av att följa den finska utvecklingen väldigt nära, säger Ekengren.
Nato-medlemskapet innebär nationella påföljder i Sverige, inte bara militärt utan också i landets skolor. I ett pressmeddelande från regeringen framkommer det att man vill att svenska elever ska lära sig om Sveriges roll i Nato. Från och med höstterminen 2025 kommer detta att ingå i ämnets samhällskunskap för gymnasieelever, skriver DN. Utbildningsradion kommer att stötta undervisningen med ett ökat utbud av information om Nato, som kan användas i undervisningssyfte och är särskilt anpassade till skolan.
Ann-Marie Ekengren menar att de flesta privatpersoner inte kommer att beröras mycket av medlemskapet. Det kan hända att man oftare ser eller hör talas om Nato-övningar. Sverige har redan sen innan haft möjlighet att hålla i dessa övningar, men nu finns det större intresse av att de förekommer mer frekvent. Dessutom kommer man se fler svenskar som jobbar på Natohögkvarter, då Sverige måste fylla ett antal tjänstemanna poster. Den militära upprustningen som vi ser i Sverige ser Ekegren inte som en följd av medlemskapet.
— Vi håller ju på att rusta upp, men den upprustningen är inte nödvändigtvis en konsekvens av just Nato-medlemskapet – den processen var redan igång, säger hon.