De vanligaste typerna av skräp som spolas ner är hushållspapper, våtservetter, tops, trosskydd och matrester.
Det som skapar störst problem är våtservetterna. De trasslar in sig i maskinerna och pumparna som vattnet går igenom och samlar med sig annat skräp.
– Till slut blir det som en kebabrulle av skräp, säger Sofia Cullberg, kommunikatör på reningsverket.
Fett är också något som skapar problem i reningen av vattnet.
– Det tänker jag kan bero på att det inte är något man ser, det är inte fysiskt som tops till exempel, säger Sofia Cullberg.
Hon tror att många associerar fett med smör som är fast och inte spolar ner det, men glömmer att olja som är flytande också stelnar och klumpar ihop sig när det kallnar.
Förutom det vanliga skräpet kommer det också in en del konstiga föremål till reningsverket. I en monter kan man bland annat se löständer, ett körkort, en leksaksbil, en snusdosa och flertalet nappar.
Det konstigaste som kommit in är en stövel, enligt Sofia Cullberg. Men hon berättar att sådana större saker inte kan ha spolats ner, utan troligtvis åkt ner i en dagbrunn på gatan när det regnat.
Reningsverkets uppdrag är att rena allt avloppsvatten för att det sedan ska kunna släppas ut i havet.
Enligt Sofia Cullberg är skräpet ett problem eftersom det stoppar upp verksamheten, maskiner går sönder och mycket tid och pengar läggs på vad som egentligen skulle kunna läggas på något annat.
– Om 800 000 personer skulle sluta slänga gammal frityrolja i vasken och alltid torka ur stekpannan och aldrig spola ner något annat än de här tre grejerna, då hade det gjort jättestor skillnad.
Skräpet som kommer in till reningsverket hämtas och bränns för att omvandlas till el och värme. Enligt Sofia Cullberg blir det i slutändan något bra av skräpet men hon lyfter också att det transporteras i stora lastbilar fram och tillbaka, vilket påverkar miljön.
– Det känns inte ett dugg hållbart.