Matfattigdom

I butiken Maträtt är maten uppemot 70 procent billigare än i handeln. Foto: Hanna Pettersson

Publicerad: 5 april, 2024 12:57
Matfattigdomen växer i ekonomiska krisens spår

Nyponsoppa för fem kronor och nudlar för tre. Butiken Maträtt i Västra Frölunda finns till för människor i ekonomisk utsatthet, och här finns mat till en tredjedel av ordinarie pris. Carina Björk, butikschef, har märkt av en ökad efterfrågan:

– När vi öppnar klockan tolv har folk köat sedan klockan åtta. Av naturliga skäl finns det en viss desperation.

Inne i den lysrörsbelysta butikslokalen är det stimmigt, och trots att det är mitt på dagen en onsdag är det kö till kassorna. I hyllorna ryms alltifrån basvaror och hygienartiklar till kulspetspennor och lösgodis.

 – Kolla här, säger Catharina Samuelsson som är anställd i butiken, och visar ett paket flingor vars förpackning lagats med tejp.

– Så här var de när vi fick dem, men påsen där inne är hel så flingorna är det inget fel på!

Eftersom all mat i butiken består av donationer från matleverantörer ser sortimentet annorlunda ut varje dag.

– Det vi säljer är inte alltid den maten som man kanske hade valt – som kund får man köpa det som finns. Vissa dagar får vi massor av mjölk, andra dagar får vi ingen, säger Carina Björk, butikschef.

 

Carina Björk är butikschef på Maträtt. Foto: Hanna Pettersson

 

Maträtt ligger på Flatås Torg i Västra Frölunda, insprängt i ett bostadsområde. För att få handla för butikens kraftigt reducerade priser behöver du vara medlem – och det får du bara bli om du tjänar mindre än 13 274 kronor. Carina Björk har sett att tillströmningen av medlemmar har ökat.

– En majoritet är utrikes födda, ofta med många barn, säger hon och fortsätter:

– Sedan har vi pensionärer, ensamstående och personer med långvarig sjukersättning – de som är utsatta enligt statistiken syns också i våra butiker.

 

Mellan 2021 och 2023 blev maten i svenska butiker 25 procent dyrare enligt Statistiska centralbyrån. Statistik visar också att 2022 var det första året sedan 90-talet då svenskars levnadsstandard sjönk. Det förs däremot ingen statistik över antalet människor som inte har råd att handla mat. Marcus Herz, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, säger att det inte är ovanligt att prata om matfattigdom i en svensk kontext.

– Det finns en självbild i Sverige av att vi inte har den sortens problem, säger han.

Han menar att matfattigdomen i Sverige har förvärrats i takt med de höga matpriserna, men att utvecklingen började tidigare än så.

– Det är hela vårt välfärdsystem som inte har hängt med, och det är flera olika faktorer som har spelat in. Exempelvis covid, en förändrad arbetsmarknad och att det har blivit svårare att få försörjningsstöd.

 

Anita Edman har handlat i butiken i flera år. Foto: Hanna Pettersson

 

Anita Edman har handlat på Maträtt sedan butiken öppnade 2020. Just idag ligger det läsk, ett paket te och några godisharar från påsk i korgen. Hon har också plockat på sig två franska ostar.

– Jag vet inte vad det är för sort, men de var så billiga! En ska jag ge till min dotter, säger hon.

Trots att hon har en låg pension befinner hon sig över inkomsttaket för att bli medlem. Det går att handla i butiken ändå, men då får man betala ett ordinarie, högre pris.

– Jag blir jätteglad om jag hittar något till fyndpris, men det är inte bara därför jag går hit. Jag vill stötta dem för jag känner det i hjärtat att det här behövs för så många, säger hon.

 

Enligt Marcus Herz vid Göteborgs universitet kan matfattigdom få långtgående konsekvenser för människorna som lever i den.

– Det tar så mycket tid och kraft för många människor att ens få ihop mat för dagen, detta parallellt med att flera också jobbar. Det riskerar att ta över hela deras liv, säger han.

Han tror att det är möjligt för Sverige att bryta utvecklingen, men ser inte en tillräckligt stark politisk vilja. Vidare menar han att initiativ som Maträtt är viktiga – men inte en långsiktig lösning.

– På kort sikt hjälper det såtillvida att människor inte svälter, men på lång sikt riskerar det att utlösa vissa fastlåsningsmekanismer. När man pratar med civilsamhället finns det också en medvetenhet om just det, men man har inget val, säger han.

 

Butiken riktar sig till människor i ekonomisk utsatthet. Foto: Hanna Pettersson

 

Över en kyldisk med kvarg hänger en stor prislapp. Det tidigare utsatta priset på fem kronor har strukits över med markeringspenna – nu kostar de en krona styck. Butikschef Carina Björk rättar till förpackningarna.

– En del kunder har jättelätt för att prata öppet om sin situation. Men för många är det svårt att prata om det. Att man inte har råd att äta varje dag, eller att ge sina barn mat varje dag, säger hon.

Hennes ambition med butiken är glasklar: att fler ska kunna äta sig mätta för att orka med sin vardag, hur den än ser ut.

– Det är en mänsklig rättighet, men idag är det inte så för alla.