Året är 1981. I Puerto Montt, en stad i södra Chile, föds en flicka vid namn Valeria Canicura. Vad hennes föräldrar och syskon inte vet är att hon tio månader senare, kommer sitta på ett plan på väg till en annan familj. På väg till ett nytt liv i Sverige. Förutom ett nytt namn, fick hon en historia presenterad för sig. En historia om att hon var upphittad utanför ett postkontor och att hennes biologiska mamma inte ville ha kvar henne.
– Som adopterad är det den bilden att “Visst är du glad att du är här”, “Du hade haft det mycket sämre där”, att man liksom ska vara så tacksam, säger hon.
Valeria Canicura heter idag Valeria Bergmontt. Hon är 38 år gammal och bor i Göteborg sedan 20 år tillbaka. Hon berättar om chocken som sköljde henne som en våg när hon fick reda på om de illegala adoptionerna, att hon kanske var en av dem. Varken hon eller hennes adoptivföräldrar hade lagt någon som helst tanke på att något sådant skulle kunna hända.
– I så fall skulle de aldrig velat adoptera mig, säger Valeria.
Livet förändrades på en vecka
Det var för två år sedan som Valerias vän, Amalia Alvarez, uppmärksammade antalet illegala adoptioner som gjorts från Chile. Hon hade läst om en stor utredning i Chile av tusentals misstänkta fall av illegala adoptioner. Hundratals av dessa barn hade adopterats till Sverige under perioden från 1960-talet fram till 1990-talet. Alltså samma period som Valeria kom till Sverige. Amalia bad därför om att få ta en titt på Valerias adoptionspapper, som fram tills den dagen knappt gjort någon nytta alls.
– Jag har alltid undrat över hur min mamma såg ut, men på mina papper stod det inte ens hur gammal min mamma var så jag hade aldrig ens funderat över att söka upp henne, säger Valeria Bergmontt.
Men Amalia, som tidigare hade hjälpt andra att leta reda på sina rötter, märkte direkt att något inte stämde med papperna. Amalia bad därför om att få göra ett försök i att hitta Valerias biologiska familj. Och det gör hon. Efter knappt tre dagar, hittar Amelia Valerias syster på Facebook. En vecka senare hör Valeria, sin mammas röst för första gången.
– Vi pratade på nätet i ett år, och samtidigt sparade jag ihop pengar för resan, säger Valeria.
På nyår förra året, sätter sig Valeria äntligen på ett flyg på väg tillbaka till landet hon föddes i. Hon berättar om mötet med hennes familj. Mamma och fyra syskon. Och en massa släkt. Det var mycket känslor. Skratt och tårar. Under månaden i Chile kände Valeria att det var först då, som hon kunde läka.
– Att få träffa min familj och släkt var som att få den där pusselbiten som jag alltid saknat. Att känna den där villkorslösa kärleken och veta att de älskade mig innan jag ens kunde prata, det har jag inte känt förut, säger Valeria.
“Någon måste agera nu”
Socialminister Lena Hallengren (S) har tidigare meddelat att hon vill invänta den chilenska brottsutredningen. Men nu säger hon till Dagens Nyheter att den chilenska utredningen har dragit ut så mycket på tiden att det är dags att agera.
– Jag ser att vi även kommer att behöva se över hur adoptionsförmedlingen fungerade i Sverige under 1960- till 1990-talen, säger hon till tidningen. Detta skriver TT.
Tobias Öhrn sitter i styrelsen för föreningen Chileadoptioner, har länge arbetat med att dels få upprättelse för alla dessa familjer som påverkats av de illegala adoptionerna. Dels arbetar de också med att hjälpa personer som är adopterade från Chile, att söka sina rötter. Tobias säger att de är positivt inställda till att Sverige kan komma att påbörja en utredning.
– Men vi är väldigt positivt försiktiga, vi är rädda för att detta sägs enbart för att lugna ner stundens hetta och att de ändå lägger locket på i slut ändan, säger Tobias Öhrn,
Valeria själv har länge varit arg. Med en falsk historia om en ensamstående mamma som inte kunde behålla sitt barn har hon levt sitt liv med tankar om att inte vara tillräcklig. Idag känner hon att hennes historia förnekats.
– Jag vill att Svenska staten aktivt ger något uttalande eller ursäkt och att de inte bara gömmer sig. Jag vill att de på något sätt ger tillbaka för all den smärta som de orsakat, säger Valeria Bergmontt.