Det är en ovanligt varm aprildag, och i Botaniska Trädgården är det fullt av liv och rörelse. Vid entrén är nästan alla sittplatser upptagna av soldyrkande glassätare, och vid rabatterna sitter trädgårdsmästare på knä och gräver i den solvarma jorden. Det är mycket som ska förberedas inför sommarsäsongen.
Ett av projekten som det arbetas på just nu är utställningen om humle som ska stå klar i maj. Det är trädgårdsmästare och evenemangsledare Maria Sjöstedt som håller i trådarna, och hon har arbetat med projektet sedan i höstas.
– Vi har pratat ett tag om att vi ville göra den här utställningen. Det finns ju ett sådant stort intresse för öl nu, och då har även intresset för humle ökat, säger Maria.
En nyplanterad humleplanta av sorten ”SWE 11, Vike”, i Botaniska Trädgården.
Foto: Linnéa Andersson
Bryggeriboom och lokaltrend
Antalet bryggerier i Sverige har ökat dramatiskt, från ett 20-tal i slutet av 90-talet, till över 400 i slutet av 2019. I Systembolagets ölsortiment under kategorin ”Lokalt & Småskaligt” från Sverige finns över 2500 olika produkter. Det är kreativa och unika smakprofiler som presenteras, med smakbeskrivningar som i vissa fall låter mer som efterrätter än öl. Det är just viljan att sticka ut i mängden som enligt Maria har skapat ett stort intresse för ingredienserna, däribland humle.
– Alla (bryggerier) vill vara unika, och hitta sin egen nisch. Det finns många finsmakare som provar sig fram, säger hon.
Men trots det stora intresset för lokalproducerat och närodlat är i princip all humle som används för kommersiell ölproduktion i Sverige idag importerad. Den kommer från till exempel Tyskland och USA, som är storproducenter av växten. Den svenska humlen lyser med sin frånvaro, trots att den har odlats i vårt land i flera hundra år, och till och med varit belagd med odlingsplikt från 1400-talet fram till 1860.
– Markägare var tvungna att odla en viss mängd humle, som en slags skatt, berättar Maria. Men sedan har det fallit bort under 1900-talet. Idag finns det knappt någon svensk produktion av humle alls.
Främjande forskning
För att bevara den gamla kulturväxten, och för att främja den biologiska mångfalden gjordes under början av 2000-talet en inventering av svensk humle. Forskare reste runt i landet och tog
Trädgårdsmästaren Maria Sjöstedt arbetar med den kommande humleutställningen i Botaniska Trädgården. Foto: Linnéa Andersson
hjälp av gamla kartor och av allmänheten, för att hitta de humleplantor som överlevt från odlingar. Material samlades in, analyserades och sparades i genbanker. Inventeringen gav kunskap om de olika sorternas genetiska och kemiska sammansättning, men för att kunna använda svensk humle inom ölproduktion behöver man veta mer om smakegenskaperna.
Mihaela Mihnea, forskare på RISE Institute (Svensk forskning för hållbar tillväxt) är en av personerna som är inblandade i det treåriga forskningsprojektet Hope for Swedish Hops. Syftet med projektet är att analysera och karaktärisera de svenska humlesorternas smakegenskaper, för att kunna göra svensk humle attraktiv på en kommersiell marknad.
– Det är svårt att säga något säkert om smakegenskaperna än, säger hon, eftersom vi bara gjort ett test hittills. Men engagemanget från bryggerierna har varit väldigt stort, de är mycket entusiastiska.
Projektet är ett samarbete mellan svenska humleodlare och svenska bryggerier, som just nu är inne på år två. Den andra omgången med öl ska provsmakas och analyseras i juni, och efter det kan man veta mer säkert vilka smakegenskaper som är unika för de olika svenska humlesorterna.
Lokalt är intressant, men smaken är viktigast
Bland bryggerierna i Göteborg är intresset för svensk humle olika stort. Adam Norman, operations manager på Göteborgsbaserade Beerbibliotek är positivt inställd till att använda svensk humle, och hoppas på att se svensk kvalitetshumle på marknaden framöver.
– Det är alltid intressant med något som är lokalodlat, svenskodlat. Problemet har väl varit att man inte riktigt har rätt klimat här för de modernare humlesorterna. För några år sedan fick vi lite svenskodlad humle skickat till oss som vi testade, men den var inte lika bra som de amerikanska sorterna. Men om det kommer kvalitetshumle från Sverige skulle det absolut vara intressant, säger han. Jag hoppas att det kommer komma.
Dave Barratt från Beersmiths, som också är grundat i Göteborg, är inte lika intresserad av den svenska humlen.
– Det kunderna letar efter är smak. Närodlat och närproducerat är en stor trend just nu, men i det långa loppet är det smaken som avgör. Och vad jag vet finns det ingen svensk humle som ger lika bra smak som de utländska sorterna.