Högkostnadsskyddet för medicin är en förmån som är reglerad via lag för att skydda privatpersoner för höga läkemedelskostnader.
Från första januari 2023 höjdes högkostnadsskyddet för medicin från 2 400 kronor till 2 600 kronor. Höjningen på 200 kronor gav reaktioner på de lokala apoteken.
Apotekaren Anna Vilhelmsson är en av de som ser effekterna av det höjda högkostnadsskyddet.
Hon förklarar att diskussioner med kunder har förekommit efter prishöjningen. Därtill menar hon att de personer som är marginaliserade i samhället påverkas.
— De som påverkas är de äldre och pensionärer, de som har det tuffare. Men även låginkomsttagare, människor som redan har det svårt ekonomiskt.
Läkemedelskostnaderna för privatpersoner ska med hjälp av högkostnadsskyddet stegvis minskar under en tolvmånadersperiod. Skyddet som även kallas högkostnadstrappan innebär att man vid olika prisnivåer får olika mycket rabatt; för att uppnå någon rabatt måste man uppnå en kostnad på 1 300 kr, och uppnår man 2 600 kr får man frikort.
Anna Vilhelmsson hade hellre sett en förändring i hur fort man som privatperson kommer upp i de rabatterade priserna.
— Rabatten hade kunnat börja tidigare, i nuläget behöver man komma upp i 1 300 kr innan rabatten slår in. Det man istället hade kunnat göra är att det börjar tidigare med en lägre procentsats. Då hade det dock tagit längre tid att komma upp i 2 600 kr, men man hade fått kompensation tidigare.
Statistiska centralbyrån, SCB, beräknar prisbasbeloppet som högkostnadsskyddet följer. Prisbasbeloppet används för att räkna fram förmåner och avgifter, och det beräknas årligen för att justera för inflationen i samhället.
2023 ökade prisbeloppet med 4 200 kr sedan föregående år, vilket reflekteras i höjningen av högkostnadsskyddet i år. Anna Vilhemsson kommenterar ökningen.
— Jag är förvånad över att de höjde det med 200 kr, vanligtvis höjs det med 50 kr. Men det kan vara rimligt om man ser till det ekonomiska läget.