Pontus Millkrantz står och välkomnar intresserade vid dörren in till Folkbion på Linnégatan 21 i Göteborg.
Foto: Hampus Lundh
Pontus Millkrantz står vid dörren in till Folkets bio och försöker skilja på vilka som är restauranggäster och klimatintresserade. Bakom en dörr leder en trappa upp till Viktoriasalen där Klimatalliansens medlemsmöte ska hållas. Det är dit Pontus Millkrantz vill hänvisa gästerna som han hoppas kan bli nya medlemmar. Han har varit aktiv i Klimatalliansen sedan ungefär en månad tillbaka och arbetar med organisationens grafiska design.
– Det känns väl bra. Jag har länge suttit på åskådarbänken och haft ont i magen över utvecklingen i samhället. Så nu är det dags att engagera sig på riktigt, säger han.
Klimatalliansen bildades 2021 som en påverkansorganisation men ställde 2022 upp i riksdagsvalet som ett parti. Inför EU-valet i juni 2024 ställer de upp igen men är noga med att kalla sig rörelse snarare än parti. Innan mötet har de haft pressträff där aktivisten Pontus Bergendahl och opinionsbildaren Gudrun Schyman talat.
– Vi måste skicka aktivister till Bryssel, inte partister. Jag kommer folkbilda och skapa opinion, och skapa ett jävla liv, sade Pontus Bergendahl som står som andranamn på Klimatalliansens EU-lista och som annars är aktivist hos Återställ Våtmarker.
Pressträffen hölls på ett kafé längs med Avenyn i Göteborg. Medan Gudrun Schyman blev intervjuad av TV4 utanför kaféet, satt en handfull personer och väntade längst in i kaféet. När hon var klar med medierna var det dags för själva pressträffen. Pontus Bergendahl och Gudrun Schyman turades om att föredraga vad Klimatalliansen vill och fick både nickningar och kritiska frågor som svar. Andemeningen framkom flera gånger:
– Vi har kunskapen, vi har tekniken, vi har tillräckligt för att uppnå målen. Det är bara politiken som är bromskloss, sade Gudrun Schyman viftandes entusiastiskt med händerna.
Pontus Bergendahl pratar med en annan aktivist efter mötet på kvällen.
Foto: Hampus Lundh
Misstron till partipolitikers förmåga att tackla klimatkrisens utmaningar är stor bland pressträffens och medlemsmötets deltagare. Flera är aktivister i organisationer som Extinction Rebellion, Återställ Våtmarker och Naturskyddsföreningen, vilket återspeglar partiets kandidatlista inför EU-valet. Pontus Bergendahl och Gudrun Schyman förklarar under pressträffen hur listan består av aktivister från olika organisationer, bland annat de tre ovanstående. Ingen av dem har politisk erfarenhet och det är poängen.
– Jag har aldrig sett riktiga aktivister i riksdagen eller EU-parlamentet innan på det sättet. Så det är en väldigt lockande tanke. Folk med lite jävlar anamma, säger Pontus Millkrantz efteråt.
Småpartier i Sverige
Svensk nationell politik har under lång tid dominerats av samma sju partier tills det att Sverigedemokraterna valdes in till riksdagen 2010. Sedan 1980-talet har dock andelen av svenska befolkningen som betecknat sig som medlemmar i ett politiskt parti stadigt minskat från var sjunde person till var sjuttonde enligt SCB. Det är bara Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet som har haft en motsatt trend i medlemsantalen de senaste 10 åren. Samtidigt ökar intresset för att starta egna partier.
– Jag tycker att själva fenomenet att folk vill starta partier ska man se som något positivt för valdemokratin. Det är ett tecken på engagemang, säger Maria Solevid som är docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och bedriver valforskning.
Att nya partier tar sig in i riksdagen är ovanligt. Det senaste seklet har det hänt fyra gånger: Miljöpartiet på 80-talet, Ny demokrati och Kristdemokraterna på 90-talet och Sverigedemokraterna 2010. Folke Johansson är professor emeritus i statsvetenskap och har forskat om kommunal och regional demokrati:
– Det är partier som startar lokalt men har ambitionen att bli större. De kan lyfta en fråga till att bli viktig och påverkar andra etablerade partier. Se på SD och invandringsfrågan, säger han.
I EU-valet har det varit lättare för småpartier att ta sig in då Piratpartiet, Junilistan och Feministiskt Initiativ vunnit mandat i tidigare val. Deras väljarstöd har dock bara räckt för enstaka mandatperioder och de har haft svårt att ta sig in i riksdagspolitiken. Klimatalliansen fick få röster till riksdagsvalet 2022 men hoppas på att det ska bli lättare i EU-valet, då väljarna inte behöver fundera över något regeringsunderlag. Det behövs dock väldigt många röster till både riksdag och EU-parlamentet.
– Det är en balansgång, så att säga, mellan en stimulans av mindre partier och ambitionen att få ett kraftigt regeringsunderlag, säger Folke Johansson angående riksdagsspärren.
Pontus Millkrantz är ändå optimistisk när han ställer undan stolarna efter mötet. Det behövs inget regeringsunderlag till EU-valet och han tror att fler har samma driv som honom. Han upplever enorm frustration över den sittande regeringen och vill se nytt blod i politiken som inte har en ”massa ideologiskt bagage”.
– Det ska till många röster för att man ska komma in i EU-valet så därför är det jävligt viktigt att jag gör en sjukt bra valaffisch nu, säger han.