Sveriges övergripande folkhälsomål är att inom en generation skapa förutsättningar för en jämlik hälsa i hela befolkningen. Men Folkhälsomyndighetens årsrapport visar att det finns stora skillnader mellan olika grupper, och i många avseenden går utvecklingen åt fel håll.
Enligt OECD ökar ojämlikheten i Sverige mer än i andra jämförbara länder. Jämlikhetskommissionen menar att detta är en stor kostnad för samhället då utsatta grupper i högre utsträckning upplever psykisk och fysisk ohälsa. En granskning som Dagens Nyheter har gjort visar även att låginkomsttagare, lågutbildade och utlandsfödda i större utsträckning än andra grupper har avlidit av covid-19.
Ojämlika livsvillkor i Göteborg
Göteborg följer samma trend och enligt Ritva Gonzalez, verksamhetschef för social utveckling i Göteborgs Stad, beror detta på ojämlika förutsättningar mellan stadsdelarna.
– Vi vet att den socioekonomiska situationen är mer koncentrerad till vissa områden, och vi jobbar därför mot att alla ska ha så goda livsvillkor som möjligt. Har man goda livsvillkor så kan man också forma sitt eget liv, säger Ritva Gonzalez.
Statistik från Göteborgs Stad visar att det finns ett tydligt samband mellan socioekonomiskt utsatta områden och sämre hälsa. Medelinkomsten skiljer stort mellan olika stadsdelar och i de områden med låg medelinkomst är även andelen utlandsfödda, outbildade och arbetslösa störst. I dessa är även psykisk och fysisk ohälsa vanligare.
Staden satsar på barnen
Jämlikhetskommissionen visar att en ökad jämlikhet leder till högre tillit, bättre hälsa och minskad kriminalitet. Men forskning visar att det tar minst en generation att minska klyftorna i samhället. Enligt Ritva Gonzalez utgör därför skolan en viktig del i Göteborgs stads arbete mot en jämlik stad.
— Vi behöver se till att vi har bra pedagoger, bra omsorg och en bra skola i hela staden så att barn inte ska behöva bli drabbade utifrån de förutsättningar de föds in i, säger Ritva Gonzalez.